Inför det avslutande boksamtalet om Ankomsten går vi till ett mindre seminarierum, istället för att vara kvar i det vanliga klassrummet. På bordet ligger varsitt exemplar av boken, våra fyra Chambers-symboler och pennor. Istället för att kasta oss rakt in i samtalet skriver var och en först ner sina tankar i en egen fyrfältare. På så vis kan alla komma till tals i boksamtalet.
Dukat för boksamtal.
Ett par elever får ta ansvaret för att föra upp klassens tankar på whiteboarden. Det första fältet fylls snabbt av sådant vi gillar: när de är tillsammans, när mannen springer för att möta sin familj, när djuret hämtar brevet, när de kommer fram, att det finns människor från många länder.
Kontrasten till det vi inte gillar är påtaglig. Här skriver vi: när mannen åker, när han saknar sin familj, draksvansen, att staden är mörk, när kvinna och flickan blir ensamma kvar.
Vi fortsätter sedan att fylla på med frågor och mönster. Det går aldrig att avtäcka alla sammanhang i ett samtal, och är väl knappast önskvärt. Vårt samtal kommer att handla om två huvudfrågor.
Det första är frågan varför mannen reser, som vi kopplar ihop med ett mönster som Östra Real hjälpt oss sätta ord på: hoten. Vissa hos är mycket konkreta – ett krig som för tankarna till verkliga krig i vår historia eller arbetsförhållanden som leder till ofrihet. Men så finns hotet från de jättelika människorna som suger livet ur både djur och människor. Varför gör de det? Och draksvanen – det som får mannen att fly. Vilket slags hos står den för?
Detta pratade vi om redan den första lektionen med Ankomsten. Då prövade vi tankar om fattigdom, sjukdomar och krig. En diktator, kanske? I detta avslutande samtal kopplar vi även ihop det till de erfarenheter som finns i klassen. Vad var det som fick eleverna att lämna sina hemländer och resa till Sverige? De flesta har ett ord som beskriver hotet: krig. Men här finns också berättelser om en far som reste i förväg, innan resten av familjen kom (som i Ankomsten!). Det dyker också upp en annan, något oväntad, idé. Det kanske har med kärlek att göra?
Kärlek som hot – är det möjligt? Det tar inte många sekunder innan någon i klassen kan berätta en historia om när kärleken mellan två människor skapar problem. Familjer som inte accepterar den kan bli ett hot, men också ett helt samhälle (som i fallet med Lawrence och Jimmy från Uganda.) Skulle det kunna var fallet i Ankomsten, att det är kärleken som driver familjen på flykt? Kanske. Den anledning som de flesta i klassen tror på är dock fortfarande fattigdomen. Det fattiga livet får människor att söka efter ett bättre liv i ett nytt land.
Den andra frågan vi funderade på är djuren som finns i det nya landet. Varför finns de? Vad är deras roll? Vi kan snabbt konstatera att djuren hjälper människorna. Någon föreslår att det betyder att man ska vara snäll mot djur. En annan kommer att tänka på Gud. Djuren visar vägen. Kanske är djuren en symbol för det gudomliga i livet, den man kan vända sig till när det är svårt?
Med de tankarna lämnar vi Ankomsten och går ut på påsklov. Men ingen av oss har nog lämnat Ankomsten helt och hållet. Det är en sådan bok som vi kommer att bära med oss lång tid framöver. En bok som gör skillnad i vår förståelse av böcker, läsande och livet självt.
Ankomsten 